Kreativ glädje

Detta härliga skapande! Jag bara älskar det. Nu börjar jag täcka isoleringen, sätter upp pärlspont på väggen där sängarna ska vara. Men allra först- dra el. (Anlitar en elektriker till att koppla in all el sedan…)

Det finns pärlspont runt väggar/tak på flera ställen i skolan (som dock är spikad över med masonitskivor) så det känns fint att använda det ursprungliga utseendet i det nya.

Jag gjorde ett liknande jobb i höstas. I garaget hemma, både att skapa ett rum i garaget till den minsta grabben som bor hemma än, samt själva garaget. Isolera väggar/golv, regla upp väggar/ tak/ golv (här fick vi hjälp av en otroligt duktig snickare), dra kabelslang och all kabel, lägga golv o måla.

Jag gör exakt samma sak i skolan idag… men min energi är på en heeelt annan nivå. Jag kan nästan jobba hur mycket som helst. Känner enbart glädje där jag går fram med mitt skapande. För jag har gjort det en gång innan, vet vilka olika moment som behöver göras, och i vilken ordning.

Det här VILL jag göra, det är mitt projekt, finns inget måste, jag har en vilja att skapa mitt egna jobb, min framtid, till förmån för andras kärleksfulla utveckling. Det känns stort! Det är mycket jobb, att få klart allt, men jag känner ren o skär glädje! Det är mycket enklare att jobba då 😉

Kram// Åsa ❤

5-6:an

Det är ett rum klart i skolan. Det är klassrummet på nedervåningen, direkt till höger när du kommer in genom ytterdörren. Det stod klart i augusti 2018. Det är den lokalen som blir själva kurslokalen, samlingslokalen… Jag säger ”femsexan”… Det var där årskurs 5-6 hade sitt klassrum när skolan var i bruk. Om det var mycket saker på övervåningen, där jag nu renoverar…så var det inget jämfört med detta rum.

Det var en del att göra där. Bara att städa tar tid. Att sortera- vad ska vara kvar/vad kan vi ha användning för och vad är rent skräp. Det gäller att gå fram försiktigt, så inget hamnar i fel hög. Mycket hade jag ingen aning om, det var saker som kanske inte hade så stort värde räknat i pengar- men i minnen som inte går att värdera. Stort som smått. Jag har lärt mig mycket på denna resa, som jag är tacksam för. Att ta det lugnt, ha tålamod och se möjligheterna med det som finns. Det är stort lärande ❤

Det var mycket att göra i taket. Skrapa bort färgflagor och måla. Jag gick över hela taket fem varv innan det var färdigt. Det gick inte att skrapa trärent, det skulle bli ett alldeles för stort projekt, så jag tog endast bort all lös färg, tätade sprickor för att sedan måla. Jag tycker det är lite charmigt med färgmönster i taket. Återstår att se hur väl jag gjort jobbet- hur länge färgen håller. Det håller än iallafall- två år senare.

Ett av det stora fönstren tog vi bort för att sätta in en altandörr. Jag såg framför mig en ordentlig altan med fantastisk utsikt och kvällssol. Så, en dag hade jag några som gärna hjälper till- på plats, och gjorde slag i saken…

Återigen, gå försiktigt fram för att inte ha sönder något som kanske går att återanvända.

Som sagt, detta jobb gjordes redan 2018. Men jag vill gärna visa delar av den processen också. Fortsättning följer.

Kram// Åsa ❤

Det går framåt

Nu var det länge sedan… det kom en härlig påskhelg mitt i kalendern – hahah. Så, några dagars ledighet blev drygt 2 veckor. Passade på att pyssla lite hemma. Öppnade upp köket, flyttade köksön efter väggen som skapade en stor öppen planlösning. Rev en bit vägg och gjorde ett infällt skafferi där. Det blev superfint!

Det blev en liten avstickare från min plan. Men nu är jag åter i skolan. Denna gång hade jag med mig fullt lass på släpet. Plywoodskivor, pärlspont och gipsskivor.

Hyrde en gipslyft samt skruvmaskin. Det gick väldigt fort och smidigt, dock en aning tungt att skruva i tak… så nu har jag träningsvärk i typ hela kroppen. Skön känsla. Fick hjälp på slutet, när min egen ork tröt…. Nu ordinerar jag mig själv några dagars rast vila.

Taket är klart. Nästa gång blir det pärlspont på väggen där sängarna ska vara. Tar nog med lite spackel också för att variera arbetet en aning, men det börjar likna något….i ett rum iallafall 😀

Kram// Åsa ❤

Stilla, lyssna

När jag stillar mig, släpper alla tankar och funderingar en stund, så får jag vägledning. Som jag funderat hur jag ska göra med detta hål i golvet? Hur ska jag lyckas reparera det så att det liknar något?

Först behöver jag plocka bort det som inte ska vara där, för att sedan börja med en bräda… lägga dit den i hålet, börja måtta ut storlek, såga lite, prova mig fram… Så växer svaret fram eftersom. Rätt va det är så är golvet helt!

Det fanns en gång, en kamin där- där ni ser att det är betong på golvet. Min tanke är att lägga en plåt över och ställa dit någon form av brasa… idag finns det ju så fina kaminer som inte kräver något rökrör.

Det finns en del överraskningar gömda här. I väggen fanns en gammal dörr gömd. Innan den befintliga trappen byggdes, så var ingången från trapphuset här. Tyvärr så går dörren utåt, så jag kan inte lyfta ner den just nu. Då behöver jag riva väggen från andra hållet. Så jag tänker att om jag skulle behöva en dörr till- så vet jag var den finns att hämta 🙂

Nu är hela första varvet i det blivande köket reglat och isolerat. Dax att påbörja nästa varv, och planera vart jag vill ha eluttag mm.

Kram// Åsa ❤

Gammalt blir nytt, och tvärtom…

Det är spännande att titta bakom det man kan se med blotta ögat. Det finns mycket att upptäcka. Ett exempel är dörrarna i skolan. De är släta, i olika färger och ser rent av lite tråkiga ut.

Men så nämnde pappa att de för många, många år sedan, medan skolan var just en skola fylld med barn, hade spikat en masonitskiva på dörrarna- för att det var modernt just då. Alla dörrar var i grunden spegeldörrar liknande de jag satt upp som skjutdörrar! Wow! Dax att plocka fram det som gömts så länge 🙂

Lite småfix med spikhålen, skrapa och måla dörrarna så blir de jättefina 🙂 Det var verkligen en glad överraskning! Att det fanns något så vackert bakom en i övrigt trist fasad… och som gick att förändra med en sån liten arbetsinsats. Det gillar jag skarpt.

Detsamma gäller oss människor. Det finns mycket vackert att upptäcka bakom den fasad vi visar utåt. Bara riv, och visa/ dela allt det vackra som dolts så väl.

Kram// Åsa ❤

Gör om, gör rätt…

Klassrum 3-4 har en stor portal, där jag tänkt hänga upp 2 skjutdörrar som avgränsar kök och sovrum. Jag börjar med att regla upp mellanväggen och därefter hänga upp skenan för dörrarna.

Lite klurigt var det. Jag tänkte ha 180 cm öppning för 2 skjutdörrar, och gjorde en vägg klar, när jag bara kunde konstatera att väggen blivit 180 cm och dörröppningen 90cm… så, det blev helt fel och jag fick riva o börja om. Men tillslut så.

Därefter slår jag på masonit på reglingen, och så på med isolering. Första varvet på den väggen är klar.

Nästa steg ser likadant ut…regla upp vägg och isolera. Förutom en detalj…jag tänker ha infällda hyllor vid huvudänden på varje säng- 4 st. Så, mäta, fundera, skruva reglar, räkna fel, göra om, mäta igen…

Hela första varvet på alla väggar reglar och isolerat klart.

Kram// Åsa ❤

Ljuset vägleder…

När jag planerade att göra sovrum/kök av klassrum 3-4 så var första tanken att öppna upp det fönster som bara varit synligt från utsidan, men som inifrån funnits bakom tavlan…

Men, ändrar mig och tänker att det kanske inte blir så bra. Det blir mindre jobb att ha kvar väggen hel. Det skulle vara dubbla våningssängar där, och ett litet förråd med plats för te.x städmaterial…..så det blir opraktiskt med fönster, och dessutom är min plan att ha en trapp precis där. Så, nä, inget fönster….

Men så står jag och funderar, (vilket jag ofta gör) och ser att det som lyser från en springa mellan masonitskivorna på väggen jag jobbar på… Jag får en idé att bara kolla hur det ser ut bakom masoniten. Jag kan ju alltid sätta fast skivan igen om det känns fel, eller ser helt konstigt ut.

Med det beslutet- ”jag kollar hur det ser ut bakom”- så kommer glädjen. Jag petar försiktigt bort yttersta lagret, och upptäcker att skivan är exakt utskuren efter fönstret. Tar bort nästa, det är 3 ordentliga brädor som är spikade, därefter lossar jag den sista skivan.

Det är en fantastisk överraskning att se fönstret! Ser friskt ut i karmarna, bara att skrapa och måla så blir det hur fint som helst. Jag känner nästan en euforisk glädje att se fönstret! Kan knappt bärja mig tills jag får berätta/ visa vad jag gjort, hahah.

Jag får ändra i min plan lite, ta bort förrådet te.x, för fönstret ska från och med nu få synas från både in- och utsidan!

Det känns som att fönstret själv visade mig vägen, att det ville komma ut i ljuset, genom att jag kunde se ljuset från fönstret trots att det bara var en vägg där…… Att jag stod exakt där jag stod, att solen lyste den dagen när jag började regla väggen. Det finns ingen slump.

Jag tror att vi alla blir visad vägen. Frågan är: Väljer vi att slå bort, eller följa den?

Kram//Åsa ❤

Lager för lager…

Jag sitter och begrundar mitt projekt. Det är spännande, utvecklande, invecklat och ibland avvecklande för mig personligen 😉 Jag är just nu där köket ska vara. För att få en bra grund att bygga på, behöver jag börja med att riva.

Det händer mycket inombords när jag river och tar bort det gamla, trasiga ytskiktet. Tankar och känslor, som dyker upp i mig längs vägen. Jag relaterar mycket av det jag gör till min inre resa, till när jag började resa mig upp från min känsla av oduglighet och litenhet. Såhär känns min resa i bilder…

Det kan kännas otroligt jobbigt, slitsamt och ibland kan det vara frestande att ge upp… men när vi väl har hittat in till vårt innersta….det är såå värt det ♡

Kram// Åsa ❤

Be och du ska få…

Jag har många funderingar på vad som behöver åtgärdas på min blivande kursgård … hur löser jag vissa saker rent praktiskt? Hur vill jag att det ska se ut, när det är klart?

En natt för lite drygt en månad sedan, så vaknar jag och ser för min inre syn, en vacker ljuskrona hänga i taket i trapphuset i skolan … ni vet såna där som hänger på Berns i Stockholm, som känns som att de är 2 meter höga (?) Fantastiskt vackra lampor som hänger i Stora salen tror jag.

Men, eftersom det bara är 2,80 i takhöjd där jag ser ’min’ ljuskrona, så fick jag minska ner min inre bild en aning- hahah… Jag kikar runt lite på nätet för att hitta något som passar. Det behöver inte vara dyrt, inte vara av något speciellt material, eller ens se ut som den idé jag fick…

Letar bl.a på Marketplace Västerbotten på Facebook. Efter en stunds scrollande upptäcker jag att jag hamnat låångt utanför Västerbottens gränser. Märkligt, varför kommer det annonser som är så långt bort?

Nåväl, jag fortsätter kika en stund till… så ser jag den plötsligt- i Eskilstuna. Lampan som är lagom stor och till rätt pris. Det faller sig naturligtvis så precis att vi ska passera den orten på vår väg söderut senare den veckan. Slump? Nä, jag tror inte på slumpen. 🙂

Så, här är den nu. Lampan som kommer pryda det vackra paneltaket längst upp i trapphuset. Det dröjer ett tag innan den kommer upp, för taket ska skrapas och målas. Ny el ska dras. Väggarna ska tvättas och målas. Golvet ska ev slipas och sedan lackas.

Jag tänker att vi får alltid vägledning, i allt vi gör. På varje fråga kommer ett svar. Frågan är om vi lyssnar. Vad är första tanken som kommer när du ställer en fråga? Det kan dröja lite innan du lär dig känna igen din inre vägledning, men det går. Ge inte upp. Övning ger färdighet.

Be om hjälp, be om att få bli visad och följ känslan… det kan bli fantastiskt resultat.

Kram// Åsa ❤

Man tager vad man haver…

Idag är det vårdagjämning! En strålande vacker dag, solen lyser från en klarblå himmel. Det snöade lite i gårkväll, så det är så där gnistrande vackert på träden. Jag ville passa på att visa lite hur omgivningen ser ut, och göra en liten kort filmsnutt…

Så, glad i hågen började jag gå ner mot sjön… men snön bar mig inte. Det är strax under 50 cm snö här, och det skulle bli för tungt att gå. Så jag tänker att pappas gamla skidor blir toppen! Men mina skor var för små, så jag fick välja en par av hans skogshuggarstövlar. Hittade inga stavar, så det fick bli ett par stängselstolpar som stöd.

Det gick alldeles utmärkt. Antagligen en syn för ögat, men- det var filmen som var mitt mål. Medlet dit hade mindre betydelse.

Allt går, bara man vill. Istället för att bli irriterad över att det inte alltid blir som vi tänkt, så njut av att kunna vara kreativ, och lyckas med ditt uppdrag. Allt är som det ska.

Jag lyckas tydligen inte dela filmen, så jag ska be om hjälp. Den kommer när det är dax! Håll till godo med en bild så länge.

Önskar er en underbar dag ❤

Kram// Åsa ❤

Skönt att städa…

Efter många års eftersatt underhåll så är det en del att gå igenom. Vad är enbart skräp? Trasiga saker som ej kommer att lagas? Vad kan användas? För att inte tala om allt damm som samlats…

Det är otroligt tillfredsställande att ta fram sopen och ta bort det första lagret damm…för att inte tala om när skurhinken kommer fram! Wow 🙂

Det går att jämföra med när vi börjar med vår inre städning. Att se vad som finns inombords, och bara bli medveten om vad som finns där. Är det något jag behöver ha kvar? Vill jag laga det? Vill jag släppa taget om det? I det läget, kan det vara skönt att be om hjälp. Det känns tryggare, går mycket fortare, och att ha fått dela historien med någon kan verkligen kännas bra. Och…. komihåg att det finns något otroligt vackert bakom fasaden vi satt upp ❤ våga se det ❤

Jag har såklart fått mycket hjälp att röja upp. Nu börjar planeringen. Att dela upp rummet i två, kök och sovrum. Jag letar inspiration på nätet, får tankar och ideer när jag vaknar mitt i natten eller bara när som helst. Det här har jag sett fram emot så länge. Nu kör vi

Kram// Åsa ❤

Jag har en dröm…

Välkommen till mitt allra första blogginlägg ❤

Jag har växt upp på en gård som gått i arv i generationer. På gården finns en skola. Idag finns ett pannrum, en korntork och ett garage där… och väldigt mycket ’brahasaker’ 🙂 Det är här min dröm kommer in 🙂

Jag bara älskar att få skapa med ett verktyg i handen. Få se förvandlingen- det jag ser för mitt inre- ta form.

Att skapa en kursgård, med allt som hör till, samlingslokal/kurslokal, kök, sovplatser, toa, dusch… En oas där vi tillsammans får lov att utvecklas, skapa en kärleksfull inställning till oss själva. Att ändra kurs i livet, att avveckla det som styr vår vardag alltför ofta- stress, rädsla, oro, ilska, frustration.

Jag tänkte att du ska få följa med mig i det arbetet, från en byggnad full med gammal bråte, till en vacker kursgård full av liv ❤

Ett rum står redan klart- 5-6:ans klassrum. Där själva kurslokalen blir. Där hade vi vår bröllopsfest hösten 2018. Ni ska få bilder därifrån också…före, under och efter.

Jag kommer att visa den vackra naturen som finns runtomkring. Skogen som erbjuder läkning, bergen som omfamnar och älven som flyter förbi nedanför.

Ser fram emot denna resa med så mycket glädje och kärlek. Du är varmt välkommen.

Kram// Åsa, Din Källa ❤